Arwen: ny bloggare!

Hej! Alexis hette jag när jag bodde på katthemmet. Idag heter jag Arwen och är en dam i mina bästa år. Jag blev tillfrågad om jag hade lust att hjälpa till här på bloggen strax innan årsskiftet. Och det ville jag ju, vilken ära, det går ju inte att tacka nej till. Jag är ingen erfaren bloggare alls utan startar från början men jag har ju lite experthjälp från min kära styvson Basco som några av er kanske känner till. Men lite nervös är jag i vart fall. 

 

Tänkte börja med en liten presentation så ni lär känna mig. Jag föddes någonstans i Örebrotrakten, 2008, hemma hos några äldre människor. Vi var många katter och då de flesta av oss inte var kastrerade så blev vi bara fler. Jag och mina syskon, Aurora, August och Alissa mfl, blev omhändertagna av Örebro Katthem. Men då vi var så många katter fanns inte utrymme för oss hos dem, men det fanns plats på Stockholms Katthem.

 

En av bilderna på mig från katthemmets sida.

 

Min (vår) första tid i Stockholm blev i ett av katthemmets akuthem. Min akutmatte tyckte jag var en jättesöt tjej i gråtabby/vitt som inte riktigt var bekväm med människor. Hon hade/har helt rätt. Jag är inte helt bekväm men det kommer och går och blir bättre.  Fast med matte är jag väldigt gosig men på mina villkor:)

 

Strax efter julafton 2008, fick jag åka hem tillsammans med Bolibompa, men det vi trodde skulle bli vårt-för-alltid-hem förstod inte att ingen av oss var jättebekväma med människor och returnerade oss februari 2009:(

 

Matte hade inte haft så mycket med Stockholms Katthem att göra tidigare men sommaren 2008 hittade hon en liten familj bestående av en mamma och dennes två kattungar under en förskola i Hagsätra. Operation infångning påbörjades. Matte tog kontakt med olika organisationer för att få hjälp. Akutgruppen kunde hjälpa till med folk och fälla, men de hade ingen plats åt den lilla familjen och rådde matte att kontakta Stockholms Katthem för att se om de hade plats. Sagt och gjort, de hade plats. (Mamma med ungar går alltid före). Matte åkte till förskolan och gav dem mat varje dag så de skulle stanna kvar där tills själva infångningsdagen kom och när det väl var dags så gick hela familjen in på en timme. Sen bar det av till katthemmet. Där började mattes steg in i katthemsvärlden.

 

I mitt blivande för-alltid-hem fanns redan två katter, Leo 18 år och Chili 2 år. Leo var gammal och orkade inte med en bussugen Chili (som hittades på en bensinmack i Nacka när han var ca 8-9 veckor gammal), så matte och husse bestämde sig för att skaffa en kompis till honom. Matte hade sett på katthemmets hemsida att en av kattungarna från Hagsätra fanns för adoption och hade egentligen tänkt sig en av dem, men kattungen hade hälsoproblem just då och var inte bokningsbar. Då började de söka efter mig, fast det visste dom inte då...hehe! I vilket fall så föll ögonen på mig och matte bara smälte av mina gröna ögon och min personlighet. Det blev bokat och klart med återbesök ett par gånger och en filt så jag skulle känna igen dofterna av dom i det nya hemmet.

 

2009-04-09 började mitt liv i min-för-alltid-familj.

 

 

Då bodde vi i en lägenhet och jag och Chili fann varann direkt och blev vänner. Idag är vi nog mer som ett trätande gammalt par :)

 

 

Den här presentationen får vi nog dela upp i etapper känner jag för det finns mycket mer att berätta. Det har ju liksom gått några år sen jag bodde på katthemmet och min familj har blivit större. Liksom mattes engagemang på katthemmet.

 

Så, fortsättning följer.............

 

Arwen 

 

www.katthemmet.nu