onsdag 24 juni 2015

Trädkatterna - ett fall för Stockholms Katthem


Den 8 juni fick vi ett samtal från Agria om en kattfamilj, en mamma med fem ungar, som bodde i en stor ihålig ek utanför deras och Länsförsäkringars huvudkontor. Kunde vi hjälpa till?
 
 
Vi ryckte självklart ut för att se vad vi kunde göra, men hur vi tittade fanns det inga katter i trädklykan där vi hade fått besked om att dom visat sig. Dessutom fick vi veta att en arborist varit på plats och konstaterat att kattungarna gömde sig så långt ner i trädet att det inte gick att nå dom. Vi såg ingen annan råd än att vänta tills dom blev lite äldre och kom ner på marken.
Operation matning och spaning inleddes!


















Under tiden var det förstås många av dom som har sin arbetsplats i husen runt omkring som engagerade sig och hjälpte till. På fredagen observerade man en liten kattunge på marken och med tanke på måsar och annat som kretsade hotfullt omkring den, bestämde man sig för att fånga den. Vi åkte och hämtade den här sötnosen som fick åka till av våra akuthem.


Vi fortsatte vår spaning och kunde konstatera att förutom vackra mamma katt..

...bodde det fortfarande fem ungar kvar i trädet.
 

 
 
Dom måste alltså ha varit sex totalt från början.
 
Lätt att räkna fel när några är så här väl kamouflerade!
 
 
Så i veckan före midsommar trappades dramatiken upp.
 
 
Ungarna började komma ner ur trädet, och vi insåg att några av kattungarna nu bodde i ett buskage på andra sidan huset.
 
 
Resten bodde kvar uppe i trädet, och mamman sprang emellan. Vi behövde få ner alla ungarna innan operation infångning kunde börja på allvar.
 
 
Efter midsommarhelgen ställdes så allt på sin spets. Vi insåg, och fick rapporter från dom som bevakade ungarna dagtid, att mamman nu verkade ha övergett de två röda kattungarna som bodde kvar i trädet. Dom såg lite slöa och apatiska ut och det var osäkert om mamman längre diade dom  (det var ingen fara visade det sig senare). Därmed blev det skarpt läge i måndags kväll och vi var helt enkelt tvungna att starta operation infångning.
 
 
Mamman, som faktiskt är tam, fångades först, och sen gick de tre ungarna på marken ganska snabbt in i fällor. Återstod de två röda katterna i trädet. Vi höll tummarna för att dom inte skulle gömma sig nere i hålet så att vi inte kunde nå dom.
 
 
Vi hade lång stege, men Marja, Ewa och Suzanne insåg sin begränsning och bad om hjälp av Niklas från Djurhjälpen, som på bilden kan anas högst uppe på stegen. En av ungarna fick han ganska snabbt tag på, men sen hände det som inte får hända. En unge fick panik och hoppade. Sen försvann den snabbt och räddningsteamet fick lov att ge upp. Det var redan mitt i natten.
 
Oj vad vi våndades, och vi la upp planer för vem som skulle vakta fällan när de närmaste dagarna. Vi skulle ju bara ha in den sista, något annat var inte att tänka på! Så igår åkte Annikki dit och lockade på ungen med hjälp av "mammarop" på mobilen. Anna från Agria hjälpte till att leta och hon hörde ungen svara! Lycka! :-)
 
 
Så slutet gott, allting gott! Efter några nervösa veckor och massor av engagemang från personalen hos Agria och Länsförsäkringar, är hela den lilla familjen nu äntligen inne i tryggheten. Våra volontärer som turats om att spana, tidvis nästan dygnet runt, får välförtjänt vila och vi kan alla sova gott igen!
Stort tack till alla som på olika sätt har bidragit till ett lyckligt slut för trädfamiljen!
 
 
Kattungarna blir bokningsbara tidigast när dom är tolv veckor gamla, då de kommer upp på vår hemsida: www.katthemmet.nu  


7 kommentarer:

  1. Vilken Lycka att ni finns!

    SvaraRadera
  2. Och vilken lycka att det finns människor som ser hemlösa katter och ser till att de får hjälp! <3

    SvaraRadera
  3. Vilken fantastisk insats. Undrar vem som släppt ut mamma katt där från början?

    SvaraRadera
  4. Grattis till det lyckliga slutet efter en fankattisk insatts!

    SvaraRadera
  5. Vad duktiga ni är!

    SvaraRadera
  6. Jag blir alldeles genom lycklig av att läsa denna historia!

    SvaraRadera
  7. Tack, det har verkligen varit ett samarbete med många som har engagerat sig. Vi är glada att allt gick bra till slut. Mamma katt ska vi leta ägare till när kattungrna blir gamla nog att klara sig utan sin mamma. Hon är inte id-märkt och vi har tyvärr inte hittat någon matchande efterlysning.

    SvaraRadera