torsdag 20 februari 2014

Mitt liv som volontär-Kattjakt i parken




Efter en kort tid på katthemmet har fine Sofus flyttat till sitt nya hem och det gör mig alldeles extra glad. Vi har nämligen en speciell relation han och jag.

Tack för den här tiden. Nu flyttar jag.

 Allt började med att katthemmet fick larm om en hemlös katt som levde i Vitabergsparken, inte långt från Sofia kyrka, mitt inne i stan. Katten hade blivit matad där i parken under flera års tid av en kvinna, men inget mer hade gjorts för att hjälpa honom.
 Vi på katthemmet tyckte inte att det lät som ett bra liv för en katt och åkte ut på spaning för att försöka hitta honom. Efter några timmars envist traskande i parken hittade jag slutligen en korg dolt i ett buskage.  I korgen stod skålar med kattmat och jag förstod att jag äntligen hittat rätt. Nu skulle vi bara hitta katten också. Efter många långa timmars spaning fick vi äntligen syn på honom. Halv tolv på natten dök det plötsligt upp en röd snygg kille som letade efter mat Det var Sofus!

  Veckan därpå gjorde vi några försök med att sätta ut en fälla vid matstället, men inget napp. Sofus gick elegant runt fällan och försvann bort i buskaget. Nu fanns ingen annan råd än en rejäl kraftsamling. Helgen därpå storsatsade vi genom att dela upp oss i skift från fredag natt och resten av helgen. Efter att ha sett honom undvika fällan flera gånger både fredag natt och hela lördagen beslutade jag mig för att byta taktik och bytte ut fällan till en annan modell. Och se på sjutton, tidigt söndag kväll, efter en hel helgs vakande klev han inte ont anandes in i den nya fällan och jag kunde fånga honom. Vilken lättnad!  När han kom in var han mycket skitig, okastrerad och omärkt. I början var han lite blyg, men det släppte snabbt och han visade sig ha ett stort uppdämt behov av kärlek och närhet. En gosigare katt får man leta efter. Kvinnan som matat honom i parken kom till katthemmet och hälsade på honom. Det blev ett kärt återseende och trots att hon grät en liten skvätt var hon så glad att Sofus äntligen skulle få ett riktigt hem.
 Nu har han nyligen flyttat till sin nya familj och många års hemlöshet är äntligen över.



                                              Lycka till lilla hjärtat!


                                            www.katthemmet.nu

2 kommentarer:

  1. Lycka till, gubben! Xantippa

    SvaraRadera
  2. Suzanne, volontär22 februari, 2014 22:31

    Finaste Sofus! Det var en fantastisk känsla när vi äntligen hade fått den stora fällan att slå igen över dig och du kunde påbörja din resa till ett liv värdigt en katt. I onsdags fick jag nöjet att vara din chaufför hem till din nya matte och husse.Deras kärlek till dig gick formligen att ta på <3

    En dag kommer kanske husse och matte att flytta till ett annat land, men en sak är säker: du kommer att flytta med dem och du kommer alltid att vara deras "raison d'etre".

    Önskar dig all lycka, älskade Sofus!

    SvaraRadera